Ingen ska behöva vara rädd för att vara sig själv. Alla ska få älska vem de vill utan rädsla. 
Ändå diskrimineras homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner fortfarande i många delar av världen. Europa är inget undantag. 
I det här avsnittet berättar vi hur EU försöker bekämpa diskriminering och bygga upp ett mer inkluderande samhälle där alla kan känna sig trygga.

Diskriminering av hbtqi-personer

Parlamentet har antagit ett regelverk för medietjänster. Det har fått namnet Europeiska mediefrihetsakten och har tillkommit som svar på de allt större hoten mot mediefriheten och medieföretagens lönsamhet. Det är en sann milstolpe, eftersom de här reglerna skyddar journalister och mediearbetare, förbättrar insynen i medieägandet och främjar internationellt samarbete. Allt för att vi ska få ett mångsidigt och oberoende medielandskap.

EU:s mediefrihetslag

Am 10. Dezember 1948 verkündete die Generalversammlung der Vereinten Nationen in Paris die Allgemeine Erklärung der Menschenrechte. Diese Erklärung ist ein Meilenstein in der Geschichte der Menschenrechte, da in ihr zum ersten Mal die weltweit zu schützenden grundlegenden Menschenrechte festgelegt wurden. Sie wurde von einer Gruppe von Visionären mit unterschiedlichem beruflichem, kulturellem und religiösem Hintergrund verfasst. Sie arbeiteten in der kurz zuvor gegründeten Menschenrechtskommission der Vereinten Nationen zusammen. Die Erklärung wurde in mehr als 500 Sprachen übersetzt. Sie diente außerdem als Inspiration und Wegbereiterin für mehr als 70 Menschenrechtsabkommen, die weltweit oder regional dauerhaft gelten.

Allgemeine Erklärung der Menschenrechte - Deutsch

La Asamblea General de las Naciones Unidas aprobó la Declaración Universal de los Derechos Humanos el 10 de diciembre de 1948 en París. Es un documento que marca un hito en la historia de los derechos humanos porque, por primera vez, establece los derechos humanos fundamentales que deben protegerse universalmente. La Declaración consta de un preámbulo seguido de treinta artículos. La Unión Europea la ha adoptado plenamente, utilizándola para establecer normas en su legislación y acuerdos internacionales, así como para orientar su política exterior.

La Declaración Universal de los Derechos Humanos - español

Il 10 dicembre 1948, a Parigi, l'Assemblea Generale delle Nazioni Unite adotta la Dichiarazione universale dei diritti umani. Si tratta di un passo decisivo, perché, per la prima volta in assoluto, questo documento definisce i diritti umani fondamentali che godono di una protezione universale. L'UE ha fatto sua la Dichiarazione, che si compone di un preambolo e trenta articoli, prendendola come riferimento per stabilire norme nella sua legislazione e negli accordi internazionali e per orientare la sua politica estera.

La Dichiarazione universale dei diritti umani - italiano

Generalna skupščina Združenih narodov je 10. decembra 1948 v Parizu sprejela Splošno deklaracijo človekovih pravic. Deklaracija je v zgodovini človekovih pravic pomemben mejnik, saj so bile v njej prvič določene temeljne človekove pravice, ki jih je treba vedno varovati. Dokument je sestavljen iz preambule in tridesetih členov. Evropska unija je deklaracijo v celoti sprejela in jo uporablja za določanje standardov v evropski zakonodaji in mednarodnih sporazumih ter za usmerjanje svoje zunanje politike.

Splošna deklaracija človekovih pravic - slovenščina

The United Nations General Assembly proclaimed the Universal Declaration of Human Rights on 10 December 1948 in Paris. The Declaration is a milestone document in the history of human rights because, for the first time, it set out fundamental human rights to be universally protected. The document is composed of a preamble followed by thirty articles. The EU has fully embraced the Declaration's significance, using it to set standards in its legislation and international agreements, and to guide its external policy.

The Universal declaration of Human Rights - English

DROI Committee meeting

EP Plenary session - Debates on cases of breaches of human rights, democracy and the rule of law

EP Plenary session - Debates on cases of breaches of human rights, democracy and the rule of law (Rule 144) Latest attacks against women, women's rights defenders in Iran, and its arbitrary detention of EU nationals

EP Plenary session - The EU Guidelines on Human Rights Defenders

EP Plenary session - Women activism – human rights defenders related to sexual and reproductive health and rights (SRHR)

EP Plenary session - Human rights and democracy in the world and the European Union’s policy on the matter - annual report 2022

Aktivisten för pakistanska flickors rättigheter, Malala Yousafzai, talade till Europaparlamentet om vikten av utbildning i låginkomstländer. Hon gav talet i samband med att hon tog emot Sacharovpriset för tankefrihet 2013. *Se hela talet på Europaparlamentets Multimedia Centre: http://epyoutube.eu/q5wV

Malala Yousafzais tal om utbildning | Europaparlamentet

Den liberianska ledaren Ellen Johnson Sirleaf bad om internationell hjälp för att förhindra nya konflikter efter 14 års inbördeskrig i sitt land. Den första kvinnan som valts till president i ett afrikanskt land talade till Europaparlamentet i september 2006, bara åtta månader efter att hon tillträtt ämbetet. Hon sa att liberianerna var fast beslutna att lägga konflikten – som upphörde 2003 – bakom sig. Hon pratade om den förödelse kriget lämnat bakom sig, utmaningarna med återuppbyggnad och försoning samt behovet av internationell hjälp för hållbar utveckling. *Se hela talet på Europaparlamentets multimediacenter: http://epyoutube.eu/SpeechEllenJohnson

Ellen Johnson Sirleafs tal om Liberia | Europaparlamentet

Tjeckiens president Václav Havel om att känna sig som europé fyra år innan hans land blev medlem av EU. Václav Havel var både Tjeckoslovakiens sista president och den första demokratiskt valda presidenten i landet sedan kommunismen föll, och den första presidenten i republiken Tjeckien när denna grundats. År 2000, fyra år innan landet blev medlem i EU, talade han inför Europaparlamentet om känslan av att vara europé och europeisk enighet. *Se hela talet på Europaparlamentets Multimedia Centre.

Tal av Václav Havel om europeisk identitet | Europaparlamentet

Vinnaren av Nobels fredspris Denis Mukwege fördömer användningen av våldtäkt och våld mot kvinnor som ett krigsvapen. Han är grundare av Panzi-sjukhuset i Bukavu, Demokratiska republiken Kongo. Som gynekolog har han hjälpt tusentals kvinnor som utsatts för sexuellt och könsrelaterat våld i sitt hemland. 2014 tilldelades han Sacharovpriset för tankefrihet av Europaparlamentet för sitt arbete. Fyra år senare vann han Nobels fredspris. Han fortsätter att öka allmänhetens medvetenhet om sexuellt våld mot kvinnor under väpnade konflikter. * Se hela talet på Europaparlamentets multimediacenter: http://epyoutube.eu/SpeechMukwege

Dr. Denis Mukweges tal om sexuellt våld i Kongo | Europaparlamentet

Påven Johannes Paulus sade att Vatikanen starkt stöder uppbyggnaden av Europa, en fredlig process som för samman människor och skapar en ledstjärna för världen. Han uppmanade till tolerans bland människor och trossamfund och till skydd för miljön. Påven talade om kristendomens betydelse i Europas förflutna och framtid. Den förste påven att besöka Europaparlamentet talade inför plenarförsamlingen i Strasbourg i oktober 1988. *Se hela talet på Europaparlamentets multimediacenter: http://epyoutube.eu/SpeechPopeJohnPaulII

Påven Johannes Paulus tal om den europeiska uppbyggnaden ⎢Europaparlamentet

För Simone Veil, en av de personer som överlevde förintelsen, är skapandet av Europeiska unionen den viktigaste händelsen under de senaste 50 åren. 1995, på 50-årsdagen av förintelsen, förklarade Veil för Europaparlamentet hur tragedierna från hennes förflutna format hennes djupa tro på det europeiska projektet. Hon sa att det var viktigt att påminna den yngre generationen om EU:s nyckelroll för att främja fred och enighet, särskilt under perioder då EU kritiseras. Veil föddes i Frankrike 1927 och hon överlevde de nazistiska koncentrationslägren: Senare i livet spelade hon en avgörande roll inom europeisk feminism och politik. 1979 blev hon den första talmannen i det direktvalda Europaparlamentet och var den första kvinnan som var ordförande för denna institution. * Se hela talet (12 minuter) på Europaparlamentets multimediacenter: http://epfacebook.eu/q5D7

Simone Veils tal om lärdomar från förintelsen | Europaparlamentet

Fem dagar efter det att ryska styrkor invaderade Ukraina talade landets president, Volodymyr Zelenzkyy, till Europaparlamentet via en videolänk från Kiev, en stad under belägring. I ett starkt tal prisade han sina landsmäns mod, kritiserade det meningslösa dödandet och uppmanada Europaparlamentet att stödja Ukrainas ansökan om att gå med i EU. *Se hela talet på Europaparlamentets Multimedia Centre: http://epyoutube.eu/speechZelenskyy

Volodymyr Zelenskyys tal om krig i Ukraina | Europaparlamentet

Sydafrikas ledare Nelson Mandela begärde ett snabbt slut på apartheidsystemet och talade om försoning. Det var juli 1990. Bara fyra månader tidigare hade han släppts, efter 27 år i fängelse. Vid tidpunkten styrdes Sydafrika av en vit minoritetsregering. Fyra år efter detta tal blev Mandela den första presidenten i ett demokratiskt Sydafrika. *Se hela talet på Europaparlamentets Multimedia Centre.

human rights

Filmklipp

Foto

Fotogalleri

Ljudklipp

Media publicerad för detta etikett

182

Filmklipp

81

Fotogalleri

7

Ljudklipp

2 167

Foto