European elections represent a crucial moment: they give EU citizens a say in the political direction of the European Union. After declining ever since the first European direct elections in 1979, electoral turn out increased in the 2019 elections to reach 50.6 % largely due to youth participation (according to a post-election Eurobarometer survey). Echoing the 2019 motto 'This time I'm voting', the 2024 one might be: 'I did it again!' The 2024 European elections could be a turning point for youth engagement for several reasons

EPRS Policy Podcast - Young Europeans go to the polls: Issues to watch in 2024

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i EU-länderna efter hjärt- och kärlsjukdomar. Varje år får nästan 3 miljoner människor reda på att de har drabbats av cancer, och 1,2 miljoner av dem dör av sjukdomen. Även om ansvaret för hälsopolitiken i första hand ligger hos EU-länderna själva, är kampen mot cancer en av EU:s prioriteringar.

EU:s plan mot cancer

Today: a new plenary session is getting under way in Strasbourg. Topics on the agenda include the results of the latest EU summit and Russia’s war against Ukraine. Last week, Parliament and the Council reached an agreement on a stronger right to repair for consumers.

Nyheter i korthet – 05/02/2024 – svenska

Nyheter i korthet – 02/02/2024 – svenska

I dag: avtalet om de så kallade ’frukostdirektiven’, den nya myndigheten för bekämpning av penningtvätts huvudkontor och 2024 års Karlspris för ungdomar.

Nyheter i korthet – 01/02/2024 – svenska

EU är en politisk och ekonomisk union med 27 medlemsländer, men flera andra länder har ansökt om medlemskap i unionen. Just nu finns det nio kandidatländer. Men vägen till att bli medlem är lång och inte helt okomplicerad.

Hur går det till när EU utvidgas?

Europaparlamentet och dess folkvalda ledamöter är medborgarnas röst i EU. Därför vill vi göra parlamentet tillgängligt för alla. Nyheter i korthet ger dig en snabb överblick över dagens viktigaste händelser på alla officiella EU-språk. Sändningen kommer till dig från Europaparlamentet. Du hittar fler program här:

Nyheter i korthet – 31/01/2024 – svenska

Європарламент та його депутати є голосом громадян Європейського Союзу. Саме тому ми хочемо, щоб Європарламент став доступним для всіх. Короткі новини - це огляд головних новин дня на всіх офіційних мовах ЄС. Ця трансляція надається Європарламентом. Більше доступних програм тут:

Короткі новини – 31/01/2024 – укрaïнською

Evropski parlament in izvoljeni poslanci so glas državljanov Evropske unije. Zato želimo, da bi bil Parlament ljudem res blizu. V kratkih novicah vam v vseh uradnih jezikih Unije na kratko predstavljamo najpomembnejše dnevne teme. Oddajo pripravlja Evropski parlament. Več prispevkov in vsebin najdete na naslednjih spletnih mestih:

Kratka poročila – 31/01/2024 – slovenščina

Parlamentul European și deputații săi aleși sunt vocea cetățenilor în Uniunea Europeană. De aceea, dorim ca Parlamentul să fie accesibil pentru toți. Știrile pe scurt vă prezintă succint principalele subiecte ale zilei în toate limbile oficiale ale Uniunii. Acest program vă este prezentat de Parlamentul European. Puteți găsi mai multe programe aici:

Scurt Buletin de Știri – 31/01/2024 – română

V Európskej únii je Európsky parlament a jeho volení poslanci hlasom občanov a chce byť dostupný pre všetkých. Krátke správy vám ponúkajú stručný prehľad hlavných tém dňa vo všetkých úradných jazykoch Únie. Toto vysielanie vám prináša Európsky parlament. Ďalšie programy nájdete na našich webových stránkach:

Krátke správy – 31/01/2024 – slovenčina

O Parlamento Europeu e os respetivos deputados eleitos são a voz dos cidadãos na União Europeia. É por este motivo que pretendemos que o Parlamento seja acessível a todos. As notícias breves oferecem uma visão rápida dos temas principais do dia em todas as línguas oficiais da União. Esta transmissão é disponibilizada pelo Parlamento Europeu. Para mais programas, vá a:

Destaques do dia – 31/01/2024 – português

Parlament Europejski i europosłowie to głos obywateli w Unii Europejskiej. Dlatego chcemy, żeby informacje o pracy Parlamentu były dostępne dla każdego. Wiadomości w skrócie to najważniejsze tematy dnia we wszystkich językach urzędowych Unii. Parlament Europejski przygotował je specjalnie dla Ciebie. Więcej programów znajdziesz tutaj:

Wiadomości w skrócie – 31/01/2024 – polski

Het Europees Parlement en de verkozen parlementsleden zijn de stem van de burgers in de Europese Unie. Daarom willen wij het Parlement voor iedereen begrijpelijk maken. Nieuws in het kort biedt een snel overzicht van de belangrijkste onderwerpen van de dag, in alle officiële EU-talen. Deze uitzending wordt u gebracht door het Europees Parlement. Hier kan u nog meer programma’s van ons vinden:

Nieuwsflits – 31/01/2024 – Nederlands

Il-Parlament Ewropew u l-Membri eletti tiegħu huma l-vuċi taċ-ċittadini fl-Unjoni Ewropea. Huwa għalhekk li rridu li l-Parlament ikun aċċessibbli għal kulħadd. L-aħbarijiet fil-qosor jagħtuk ħarsa fil-qosor tas-suġġetti ewlenin tal-ġurnata fil-lingwi uffiċjali kollha tal-Unjoni. Din ix-xandira titwassallek mill-Parlament Ewropew. Tista' ssib aktar programmi hawnhekk:

L-Aħbarijiet fil-Qosor – 31/01/2024 - Malti

Europos Parlamentas ir išrinkti jo nariai yra Europos Sąjungos piliečių balsas. Todėl norime, kad Parlamentas būtų prieinamas visiems. Visomis oficialiomis Sąjungos kalbomis pateikiamose žiniose trumpai apžvelgiamos svarbiausios dienos naujienos. Šias transliacijas rengia Europos Parlamentas. Daugiau programų rasite čia:

Trumposios žinios – 31/01/2024 – lietùvių kalba

Lithuania is a parliamentary republic with a head of government - the Prime Minister - and a head of state - the President - who appoints the Prime Minister.

The Parliament is a single-chamber legislative body. The country is divided into 60 municipalities, with directly-elected mayors.

There are 11 members of the European Parliament from Lithuania.

Lithuania joined the EU on 1 May 2004 - and the euro area on 1 January 2015.

EU - Lithuania

<div class="ep_2headmenu ep_jsmenu" id="body">
<div id="maincontent">
<div id="maincontentbox">
<div class="ep_wrapper ep_2columns">
<div id="mainzone" style="padding-top: 13px;">
<div class="ep_noborderbox">
<div id="ftu-content">
When the Treaty of Rome established the common market in 1958, State intervention was a major feature of agriculture in the six founding Member States. The foundations of the common agricultural policy (CAP) have remained unchanged since then, with the exception of rules relating to the decision-making procedure.

The Lisbon Treaty recognised codecision as the ‘ordinary legislative procedure’ for the CAP, in place of the consultation procedure. 
If the principle of the free movement of goods was to apply to agricultural produce, ongoing State intervention notwithstanding, national intervention mechanisms which were incompatible with the common market had to be transferred to Community level: this is the basic rationale behind the establishment of the CAP.
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>

Common Agricultural Policy - 8th parliamentary term

Latvia joined the European Union on 1 May&nbsp;2004 and has been a member of the Schengen area since 21 December 2007. It became a member of the Euro area on 1 January 2014.

Latvia is a parliamentary republic with a head of government - the Prime Minister - who chooses the council of ministers and a head of state - the President - who has a largely ceremonial role and nominates the Prime Minister.

The government is subject to Parliament's approval throughout each term.

The country is subdivided into 110 one-level municipalities and 9 cities. These each have their own city councils and municipal administrations.

There are 8 Members of the European Parliament from Latvia.

EU - Latvia

A Digital Single Market (DSM) is one in which the free movement of persons, services and capital is ensured and where the individuals and businesses can seamlessly access and engage in online activities under conditions of fair competition, and a high level of consumer and personal data protection, irrespective of their nationality or place of residence.

Digital single market

The Presidential Debate - EU Elections 2019 takes place on 15 May at 21.00 CET. It is an opportunity to discover where the lead candidates stand on a range of issues.

Political parties put forward candidates for the post of president of the European Commission ahead of the European elections. The lead candidate nominated by the Council, and able to command a majority in Parliament, will be elected President of the European Commission by a vote of Parliament.

The lead candidates are sometimes referred to by the German term spitzenkandidaten. This system was first used in 2014 to select current Commission President Jean-Claude Juncker.

Presidency of the European Commission/Eurovision Debate - EU elections 2019

The European elections of 22-25 May 2014 gave voters the chance to influence the future political course of the European Union when they elected the 751 Members of the European Parliament (MEPs) to represent their interests for the next five years.

One major new development introduced by the Treaty was that, when the EU Member States have nominated the next president of the European Commission in autumn 2014, they had for the first time - have to take account of the European election results. The new Parliament endorses this candidate: it 'elects' the Commission president, in the words of the Treaty. This means voters now have a clear say in who takes over at the helm of EU government.

European elections 2014

The Sakharov Prize for Freedom of Thought, named in honour of the Soviet physicist and political dissident Andrei Sakharov, is awarded each year by the European Parliament. It was set up in 1988 to honour individuals and organisations defending human rights and fundamental freedoms.

Each nominee must have the support of at least 40 MEPs, and each individual Member may support only one nominee. Signed nominations accompanied by supporting evidence are then assessed in a joint meeting of the Committee on Foreign Affairs (AFET), the Subcommittee on Human Rights (DROI) and the Committee on Development (DEVE). A shortlist of three candidates is drawn up through a vote by AFET and DEVE committees, and then submitted to the Conference of Presidents for a final vote. The winner is announced in October, and the award ceremony takes place in December at the plenary sitting in Strasbourg.

The nominations for the 2020 Sakharov Prize for Freedom of Thought are:

The democratic opposition in Belarus, represented by the Coordination Council, initiative of brave women and political and civil society figures, nominated by EPP, S&amp;D, Renew Europe 
Mgr Najeeb Moussa Michaeel, Archbishop of Mosul, Iraq nominated by ID 
Guapinol activists and Berta Caceres in Honduras, nominated by Greens/EFA, GUE/NGL 
The democratic opposition in Belarus, represented by Sviatlana Tsikhanouska, nominated by ECR 
Polish LGBTI activists Jakub Gawron, Paulina Pajak, Paweł Preneta and Kamil Maczuga, founders of the website Atlas of Hate, nominated by Malin Björk, Terry Reintke, Marc Angel, Rasmus Andresen and 39 other MEPs.

The democratic opposition in Belarus has been awarded the 2020 Sakharov Prize for Freedom of Thought.

Democratic Opposition in Belarus, Sakharov Prize 2020

The brave people of Ukraine, represented by their president, elected leaders and civil society, are the&nbsp;2022 Sakharov Prize for Freedom of Thought laureate.

The&nbsp;finalists for the European Parliament’s 2022 Sakharov Prize for Freedom of Thought were WikiLeaks activist Julian Assange, the Ukrainian people and their representatives and the Colombian Truth Commission for the 2022 Sakharov Prize.

The Sakharov Prize for Freedom of Thought, named in honour of the Soviet physicist and political dissident Andrei Sakharov, is awarded every&nbsp;year by the European Parliament.

The&nbsp;prize was set up in 1988 to honour individuals and organisations defending human rights and fundamental freedoms. Each nominee must have the support of at least 40 MEPs, and each individual Member may support only one nominee.

Signed nominations accompanied by supporting evidence are then assessed in a joint meeting of the Committee on Foreign Affairs (AFET), the Subcommittee on Human Rights (DROI) and the Committee on Development (DEVE). A shortlist of three candidates is drawn up through a vote by AFET and DEVE committees, and then submitted to the Conference of Presidents for a final vote.

The winner is always announced in October, and the award ceremony takes place in December during plenary in Strasbourg. In 2021, the prize went to&nbsp;the Russian opposition figure Alexei Navalny.

Sakharov Prize 2022

On 23/5/2024 the Eurovision debate between the lead candidates for the presidency of the European Commission took place in the European Parliament.

Walter Baier (Austria, European Left), Sandro Gozi (Italy, Renew Europe Now), Ursula von der Leyen (Germany, European People’s Party), Terry Reintke (Germany, European Greens) and Nicolas Schmit (Luxembourg, Party of European Socialists) participated in the debate, organised by the European Broadcasting Union (EBU) in collaboration with the European political parties and the European Parliament.

The debate focussed on Economy and Jobs, Defence and Security, Climate and Environment, Democracy and Leadership, Migration and Borders and on Innovation and Technology.

Questions were asked by the audience in the plenary chamber, by viewers watching from events organised by Parliament’s Liaison Offices in EU member states, submitted via social media, and by the two moderators. Candidates also faced one-on-one questioning by the moderators in so-called “Spotlight” segments.

Election debate 2024

Every five years EU citizens choose who represents them in the European Parliament, the directly-elected institution that defends their interests in the EU decision-making process. The next European elections will take place in 2019.

 
From 23 to 26 May 2019, people in the EU vote for the next European Parliament. By voting in the European elections, people living in the EU get to choose the 705 members that will represent them in the European Parliament until 2024.

European elections 2019

The Sakharov Prize for Freedom of Thought, named in honour of the Soviet physicist and political dissident Andrei Sakharov, is awarded each year by the European Parliament. It was set up in 1988 to honour individuals and organisations defending human rights and fundamental freedoms.

Each nominee must have the support of at least 40 MEPs, and each individual Member may support only one nominee. Signed nominations accompanied by supporting evidence are then assessed in a joint meeting of the Committee on Foreign Affairs (AFET), the Subcommittee on Human Rights (DROI) and the Committee on Development (DEVE). A shortlist of three candidates is drawn up through a vote by AFET and DEVE committees, and then submitted to the Conference of Presidents for a final vote. The winner is announced in October, and the award ceremony takes place in December at plenary sitting in Strasbourg.

Ilham Tohti, an Uyghur economist fighting for the rights of China’s Uyghur minority, is the winner of the Sakharov Prize 2019.

The finalists were:

°Murdered Brazilian political activist and human rights defender Marielle Franco, Native Brazilian leader and environmentalist Chief Raoni and Brazilian environmentalist and human rights defender Claudelice Silva dos Santos °The Restorers, a group of five students from Kenya - Stacy Owino, Cynthia Otieno, Purity Achieng, Mascrine Atieno and Ivy Akinyi - who have developed i-Cut, an app to help girls deal with female genital mutilation (FGM) °Ilham Tohti, an Uyghur economist fighting for the rights of China’s Uyghur minority

Sakharov Prize 2019

Infographics on EU Elections of 6 to 9 June 2024 on the results and explainer videos

Infographics and explainers

In December 2023 , MEPs and national governments reached a long-sought agreement to revamp the EU’s asylum and migration legislation. Parliament and Council negotiators agreed on the final form of five separate EU regulations, establishing how to share the management of asylum and migration flows among member states and what to do in cases of sudden migratory crisis.

The rules also regulate how to deal with people arriving at the EU’s external borders, the processing of asylum claims, and the identification of those arriving. Following the deal, EP President Roberta Metsola said: “”Today is a truly historic day, as we have delivered on the Migration and Asylum Pact, possibly the most important legislative package of this mandate. Europe will now get a robust legislative framework that is the same in all Member States.

That functions and that protects, an approach that is humane and fair with those seeking protection, that is firm with those who are not eligible, and that is strong with those who exploit the most vulnerable

Refugee movements and migration are at the centre of global attention. &nbsp;The European Parliament is actively involved, in the adoption of new laws on irregular and regular immigration. It is a full co-legislator together with the Council representing member states on these matters since the entry into force of the Lisbon Treaty in 2009.

Asylum

The EU strategy related to food security aims to build resilience to food crises in the production chain. The EU is working towards increasing the resilience of individuals, communities and countries to cope with, adapt and recover quickly from the impact of a disaster, violence or conflict.

The EP has recently called for an urgent EU action plan to ensure food security in and outside the EU following the Russian invasion of Ukraine.&nbsp;MEPs asked for immediate help in the form of food supplies for Ukraine, and for a reboot of the EU’s food production strategy. Given the severe impact the Russian attack on Ukraine will have on food security for Ukrainians, Parliament called&nbsp;for robust long-term humanitarian food aid for Ukraine from both the EU and at the international level. MEPs say the COVID-19 pandemic and the war in Ukraine have made it apparent that the EU needs to reduce its dependence on imports from too few suppliers. They call for a diversification of supply from third countries, and demand in the short term that the Commission assess how to cushion the impact of high fertiliser prices on farmers. To reduce the dependence on fertiliser imports in the long term, Parliament proposes a switch to alternative organic sources of nutrients for agriculture and support for agricultural innovation.

Food security

On May 1, 2004, ten&nbsp;new member states joined the European Union, marking the&nbsp;largest enlargement in terms of people and number of countries in the EU's history. Cyprus, Czech Republic, Estonia, Hungary, Latvia, Lithuania, Malta, Poland, Slovakia, and Slovenia joined the Union, growing from 15 to 25 members.

The European Parliament celebrates the 20th anniversary of these ten nations joining the European Union&nbsp;and engaging in the EP's democratic process to defend the interests of European citizens.

20th anniversary of the 2004 enlargement of the European Union

The rapid development of social media and the rise of geopolitical tensions turn the EU into a target for foreign interference and disinformation. 

In 2024, the EU and many other democracies around the world will elect their next leaders. Malicious entities or states try to take advantage of this to undermine trust in elections or democracy.

The European Parliament has adopted a number of legislative acts to protect EU citizens and societies from disinformation and foreign interference. It has also been working to strengthen cooperation between&nbsp;elections authorities,&nbsp;public disinformation specialists,&nbsp;European fact-checkers&nbsp;and independent disinformation specialists, and has developed closer ties with&nbsp;Nato, in order to step up the efforts on fighting disinformation. 
 
This series of videos is part of an effort to raise awareness among EU citizens about disinformation ahead of the European elections, in June. Parliament’s communication team explains the most commonly used tactics and give tips to spot and avoid them.

Disinformation explained

EP Plenary session - UN Climate Change Conference 2024 in Baku, Azerbaijan (COP29)

EP Plenary session - EU-US relations in the light of the outcome of the US presidential elections

Briefing S&D by Iratxe GARCÍA PÉREZ (S&D,ES), President

EU-medlemsstaternas fortsatta ekonomiska och militära stöd till Ukraina

Globala åtgärder mot sociala medieplattformar – stärka den roll som förordningen om digitala tjänster spelar och skydda demokrati och frihet på nätet (debatt)

Återupptagande av sammanträdet

Välkomsthälsning

Anförande av Mario Draghi – Redogörelse för rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft

EU:s framtida konkurrenskraft

Justering av protokollet från föregående sammanträde

Tillståndet i energiunionen

Rättelser (artikel 251 i arbetsordningen) (uppföljning)

Kriget i Gazaremsan och situationen i Mellanöstern

Situationen i Venezuela (debatt)

Resultatet av G20-ministermötet i Rio de Janeiro och bekämpning av ojämlikhet (debatt)

Föredragningslista för nästa sammanträde

Justering av protokollet från detta sammanträde

Plenary session

CJ16 - Joint committee on Budgets and committee on Economic and Monetary Affairs

BUDG

ECON

Återupptagande av sessionen

Öppnande av sammanträdet

Uttalanden av talmannen

Justering av protokoll från föregående sammanträden

Parlamentets sammansättning

Begäranden om upphävande av immunitet

Utskottens och delegationernas sammansättning

Arbetsplan

Resultatet av den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk

Behovet av att förebygga säkerhetshot såsom attacken i Solingen genom att motverka irreguljär migration och säkerställa ett effektivt återvändande

Ihållande problem med antisemitism i Europa och andra former av hatpropaganda och hatbrott

Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

Last minute session briefing

Pre-session briefing

Committee on Industry, Research and Energy

ITRE

Committee on Environment, Public Health and Food Safety

ENVI

Committee on Internal Market and Consumer Protection

IMCO

European Parliament Welcome Briefing for EU Correspondents

Subcommittee meeting on Public Health

SANT

Committee meeting on Regional Development

REGI

Committee meeting on International Trade

INTA

G7 Speakers conference in Verona (Italy) - Opening address by Roberta METSOLA, EP President ( Recorded )

Joint Committee on Budgetary Control and Committee on Employment and Social Affairs - Meeting with DG REGIO on Control and Assurance in Cohesion policy with the Joint Audit Directorate of DG REGIO and DG EMPL

EMPL

CONT

Committee on Legal Affairs

JURI

Committee on Women's Rights and Gender Equality

FEMM

Delegations for relations with Mercosur Constitutive meeting

Delegations for relations with Iran Constitutive meeting

Delegation to the EU-Ukraine Parliamentary Association Committee Constitutive meeting

REGI - Presentation of the ECA Review 03/2024: An overview of the assurance framework and the key factors contributing to errors in 2014-2020 cohesion spending

Thomas BAJADA in the EP in Strasbourg

Delegation to the EU-Moldova Parliamentary Association Committee Constitutive meeting

Delegations for relations with the People’s Republic of China Constitutive meeting

Delegations for relations with the countries of the Andean Community Constitutive meeting

Delegations for relations with the Arab Peninsula Constitutive meeting

Delegation to the EU-Serbia Stabilisation and Association  Parliamentary Committee Constitutive meeting

AGRI - Workshop on ' The cost of food and food price inflation '

Delegations for relations with the countries of Central America, including the EU-Central America Parliamentary Association Committee Constitutive meeting

Delegation to the EU-Armenia Parliamentary Partnership Committee, the EU-Azerbaijan Parliamentary Cooperation Committee and the EU-Georgia Parliamentary Association Committee Constitutive meeting

Delegation for relations with the NATO Parliamentary Assembly Constitutive meeting

Roberta METSOLA, EP President meets with Keir STARMER, British Prime Minister

Meeting of the Conference of Presidents

Debate on the Future of Cohesion Policy

DG PERS Annual Inter-Parliamentary Seminar on Equality, Diversity and Inclusion

Mellan 2017 och 2018 anmäldes över 14 000 offer för människohandel inom EU. Det faktiska antalet offer för sexuellt utnyttjande eller tvångsarbete är troligen mycket högre. Nästan hälften av alla registrerade offer inom unionen var EU-medborgare. Ledamöterna i Europaparlamentet efterlyser mer gränsöverskridande samarbete och en uppdatering av direktivet om förebyggande och bekämpande av människohandel från 2011.

Människohandeln lever vidare i EU

Parlamentsledamöter diskuterade utrullningen av covid-19-vaccinet inom EU med kommissionens ordförande och godkände ett ekonomiskt stödprogram för att hjälpa EU-länderna att återhämta sig från krisen samtidigt som de närmar sig klimatmålen. Ledamöterna debatterade också de politiska oroligheterna i Ryssland och det fängelsestraff som Aleksej Navalnyjs nyligen dömts till. Europaparlamentet röstade om fler räddningsåtgärder till luftfartssektorn och gav sitt stöd till förslaget om en skälig minimilön.

Höjdpunkter från plenarsammanträdet EU:s vaccinstrategi, ekonomiska återhämtning och relationer med Ryssland

Parlamentet kommer att rösta om faciliteten för återhämtning och resiliens, som står för huvuddelen av återhämtningspaketet för covid-19 på 750 miljarder euro. Ledamöterna kommer också att diskutera brister i tillgången på vaccin, begära mål avseende återvinning, bättre reglering av sociala medier och större ansträngningar i kampen mot människohandel. Allt detta och mer är på gång i kammaren.

På gång i kammaren: Covid-19-återhämtning, vacciner och återvinning

Parlamentsledamöterna vill se mer öppenhet vad gäller utrullningen av covid-19-vaccinerna. De föreslår en lag som ger europeiska arbetstagare rätt att koppla ifrån och vill även att rätten till ett lämpligt boende ska klassas som en grundläggande rättighet. Vad gäller utrikespolitiken välkomnade ledamöterna den nya era för förbindelserna mellan EU och USA som inleds i och med installationen av Joe Biden. De krävde också utvidgade sanktioner mot de ryska tjänstemän som var involverade i fängslandet av Aleksej Navalnyj.

Höjdpunkter från plenarsammanträdet Vacciner, relationen mellan EU och USA och rätten att koppla bort sig

Medan Europa rullar ut den största massvaccineringskampanjen någonsin så betonar parlamentet vikten av solidaritet och sammanhållning. Parlamentsledamöterna uppmanar EU-kommissionen att skingra alla tvivel genom att tillhandahålla mer öppen information om covid-19-vaccinerna.

Parlamentsledamöterna kräver större öppenhet om covid-19-vacciner

Ledamöterna ska titta på Portugals prioriteringar när landet påbörjar sitt ordförandeskap i Europeiska rådet, nya regler om rätten att inte alltid vara tillgänglig för jobb och utrullningen av covid-19-vacciner. Och, med det stundande tillträdet av Joe Biden som USA:s president, ska parlamentet diskutera hur man kan stärka de transatlantiska relationerna. Allt detta och mer är på gång i kammaren.

På gång i kammaren: Covid-19-vacciner, rätten att koppla ifrån och jämställdhet mellan könen

Med en ny administration i Washington och ett nytt inplanerat toppmöte mellan EU och USA senare i år, säger Europaparlamentet att det är dags att förnya det transatlantiska partnerskapet, med allt från att hantera covid-19-pandemin och återhämtningen, till att bygga en hållbar, klimatneutral ekonomi och stärka demokratin runt om i världen.

Relationerna mellan EU och USA – en ny början

Europaparlamentet vill att "rätten att koppla ifrån" ska bli en laglig rätt inom EU. Parlamentsledmöterna säger att arbetstagarna inte ska behöva känna sig pressade att svara på arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstiden. Lagförslaget har blivit alltmer nödvändigt på grund av pandemin och ökningen av distansarbete.

Rätten att koppla bort från jobbet

2021 är Europaåret för järnvägen, men vad innebär det? För att uppnå klimatneutralitet innan 2050 måste EU minska koldioxidutsläppen från transportsektorn rejält. Att investera i järnvägen och marknadsföra tåg som ett hållbart, säkert och modernt transportmedel är ett av målen under detta år.

2021: Europaåret för järnvägen

Parlamentet tittade på distributionen av covid-19-vaccinet och röstade om ett finansiellt paket som innefattar långtidsbudgeten och en återhämtningsfond som ska stödja EU:s ekonomier från nästa år. Parlamentsledamöterna diskuterade det framtida partnerskapet mellan Storbritannien och EU, och antog nya regler om tillgången till säkert dricksvatten inom EU. 2020 års Sacharovpris tilldelades den demokratiska oppositionen i Belarus.

Höjdpunkter från plenarsammanträdet Från långtidsbudgeten till Sacharovpriset och brexit

Efter ett år som präglats av covid-19-pandemin, ska parlamentet börja arbeta med återhämtningen. Den kommande sjuårsbudgeten och återhämtningsfonden ska träda i kraft. Ledamöterna ska undersöka viktig miljölagstiftning, få Europa på spåret för att bli pionjärer inom teknik och AI, och förbereda kontinenten för framtida hälsokriser. Allt detta och mer väntar under 2021.

Vad väntar under 2021?

Den demokratiska oppositionen i Belarus har tilldelats 2020 års Sacharovpris för tankefrihet, för sina fredliga protester för en bättre framtid i landet. De begär nya, fria och rättvisa val efter det riggade resultatet tidigare i år, enligt vilket Lukasjenko valdes till president för sjätte gången.

Den demokratiska oppositionen i Belarus tilldelas 2020 års Sacharovpris

Människor i EU konsumerar i allmänhet upp till 106 liter buteljerat vatten varje år. Med det följer en ekonomisk och miljömässig kostnad. EU-parlamentet uppdaterar reglerna för dricksvatten för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten på vatten ytterligare, så att européer kan skippa plasten.

Säkert och rent dricksvatten åt alla

Europaparlamentet och European Film Academy har meddelat vilka tre filmer som nominerats till LUX – Publikpriset för europeisk film 2021. De tävlande är "En runda till" av Thomas Vinterberg, "Collective" av Alexander Nanau och "Corpus Christi" av Jan Komasa. Det nylanserade filmpriset ger den europeiska publiken möjlighet att rösta på sin favoritfilm online och för första gången bestämma vinnaren, tillsammans med parlamentsledamöter.

Mörkläggningar och trossprång i LUX – Publikpriset för europeisk film 2021

2020 års Sacharovpris kommer att tilldelas den demokratiska oppositionen i Belarus, parlamentet kommer att utvärdera resultatet av det senaste EU-toppmötet, rösta om det nya återhämtningsprogrammet React-EU värt 47,5 miljarder euro och se över hur bestämmelserna om dricksvatten kan uppdateras. Allt detta och mer är på gång i kammaren.

På gång i kammaren: React-EU, dricksvatten och Sacharovpriset.

Efter 26 år under en auktoritär president begär folket i Belarus att få demokrati och frihet. Fredliga demonstrationer som pågått varje vecka sedan valet har tryckts tillbaka brutalt. Europaparlamentet tilldelar 2020 års Sacharovpris för tankefrihet till den demokratiska oppositionen i Belarus.

2020 års Sacharovpris -- Den demokratiska oppositionen i Belarus, i marsch mot frihet

Turkiet är en granne, handelspartner och kandidat för anslutning till EU. Men eftersom relationerna mellan EU och Turkiet blir alltmer ansträngda, vill parlamentsledamöterna trappa ned tonläget och få igång en dialog.

Framtiden för relationerna mellan EU och Turkiet

Det finns inga officiella siffror gällande hemlösheten i EU men man uppskattar att cirka 700 000 personer sover på gatan i Europa. Det är 70 % fler än för 10 år sedan. Europaparlamentet efterlyser en heltäckande EU-strategi för att hjälpa människor bort från gatan och in i anständiga boenden innan 2030.

2 878 resultat